Ja i dag är det måndag och vi har varit på begravningsbyrån. Det var lätt, min son och jag hade bearbetat vad vi vill. Efter en kort stund hade vi bestämnt allt och vad byrån skulle göra och vad vi skulle göra.

Representaten från byrån gillade vi på en gång. Min son hade varit nervös inför möte var nu lättad, det gick ju som vi ville sa ha, det var skönt.

Vi fick en offer och accpterade, jag har gjort många affärer i mina dar men här  kändes det inte läge för förhandling. Jag tänkte att det måste vara en bra bransch att inte behöva "pruta".

Med lätta steg så blev det svampskogen igen, underbart att få gå i skogen och dessutom finns det ovanligt med kantareller.

Vi försöker att ta oss i kragen varje dag och i all bedrövelse så var vi nöjda med veckans första dag.

Under veckan så kom gannens grabbar ( hon som hjälpte mig när min fru kämpade för sitt liv) kom över och vi beslöt att dom skulle plocka bär så skulle vi baka en tårta och bjuda mamma , pappa och deras farfar på kaffekalas.

Ja så gick den dagen.

På vägen upp till stugan på asfalten så har små flickorna gjort ett Hjärta av småstenar. Jag träffade en av dem och hon berättade att dom gjort en minneshörna i sin koja , en minneshörna till min fru. Vi kom överens om att de två glaskulorna som dom gav till min fru skulle läggas i kistan till sammans med min fru. Hon var nöjd och skulle berätta för sin kompis att så skulle bli.

I slutet på veckan träffade vi prästen, det var samma som vi träffades i söndags vid kaffebordet, vi kom bra överens. Han ville veta om osss och om min fru. Vi skilldes och var överens om allt. Han ville ha kort på min fru vilket jag lovade att återkomma med.

En läkare ringer och berättar att min fru inte skall till Eskilstuna på obduktion utan till Stockholm på rättsmedicinsk obduktion, hon sa att det har polisen bestämt, det är vanligt när man dör i hemmet.

Hon frågade om jag hade något emot det. Ja sa om jag har det vad blir det då? Ingen ändring, !! Ja då har jag inget emot för det har ju ingen betydelse. Hon ville väl vara vänlig och berätta, jag tackade henne för hennes information.

Ja vi träffade lite folk och försökte att låta bli det som tydligen är vanligt att man undviker att träffa de sörjande. Vi tyckte tvärt om att det var en hjälp i sorgen att träffa folk. Dom får stå ut med att vi gråter mellan varven men så funkar ju människan och vi är väl inget undantag.

Mellan varven så jobbar vi med texter till annons,kännedomskort och bladet som man har i kyrkan vid begravningen. Det är mycket jobb men som hjälp har vi tagit fram gamla papper från begravningar och och så har vi fått en bok från begravningsbyrån... med dessa hjälpmedel går det framåt.

Det första som vi blir klara med är annonsen , begravningen förkunnas i tidningen till den 10 aug 2012

Ja så gick den första veckan i sorg och saknad, men vi kämpar, och våra nära och kära kämpar var och en på sitt håll.

Det är så många som berörs , det kanske man inte tänker på när man sitter i sin egen sorg och tror att man själv har värsta sorgen. Men min fru var ju också mamma, farmor, vän och den omtänksamme... så det påverkade många. det har vi redan fått bevis för och det känns skönt att det är så.... för tänk det omvända..

Det kommer ett par figurer med något i händerna och jag tänker , jag är inte upplagd för något skämt...Men

mitt i vår sorg och ensamhet så är det grannen ,min bästa vän och hans bror,som kommer  med ett stort fat med vad då????

Jo KRÄFTOR;RÖKTA RÄKOR GOD SÅS OCH VITT BRÖD. Vi fick lite över sa de och då tänkte de på oss( Sanningen tror jag var att dom hade köp extra till oss för ett sånt jättefat kan bara inte bli över)

Vilket kalas vi blev hur glada som helst och min son som gillar mat och skaldjur i synnerhet trodde nog att han också kommit till himeln.

VI åt och pratade och fick mitt i sorgen en fantasktiskt måltid och trevligt omgänge, Det kallar jag vänskap och ett osvenskt sätt att hantera en väns sog TACK  du vet själv vem du är. TACK MIN VÄN ska alldrig glömma din knuff att livet skall gå vidare... en hederstundTACK

Ja i morgon är det söndag och då skall vi till kyrkan.

I dag är det söndag och min son och jag bestämmer oss för att gå på högmässa. Det kändes som högmässan var specialskriven för oss gick rakt in i kropp och själ. Vi satt och lyssnade med tårar i ögonen hela tiden . Det var skönt på något sätt, man kände viss tröst och förhoppning .

Vi beslöt att efter mässa anta inbjudan på kyrkkaffe.

Tv bord var redan fyllda med ett 10 tal vid varje, så vi satte oss vi ett ledigt, där vi satt ensamma i uteträdgården med en fin sommardag med sol och allt.

Då kommer Präst,tre blivande präster som går sista året och är ute och "pryar" praästens fru. Ja det blir en fantastisk stund, dom frågar oss och vi berättar. Det blev som en bonus att får tala om vad som låg så tungt i våra sinnen.

Vi var ledsna men också kunde skatta, ja det var en fin stund och gav oss båda hopp.

Efter kyrkobesöket åkte vi till skogen och tog en svamrunda och resultatet gav ett par regäla svampmackor framåt kvällen.

Trots vår panikartade sinnesstämning så blev det en fin dag tyckte vi båda.

Så det gick lättare att sova ..

Vi tog några bilder , varså god

Nu är det dagarna efter min frus döe.

Jag och min son sitter på uteplatsen och bara är... vi undrar vad gör vi. Vi kom överens att vi bara gör en sak , ringer till begravningsbyrån, sagt och gjort . Vi skall träffa dem på måndag och i dag är det torsdag.

I våra huvuden är det kaos, vi vet inget ...

Ja bestämmer mig för att gå ner till stranden och på väg därifrån träffar jag grannar , jag berättar.

Kommer hem till stugan , jag berättar för sonen och bestämmer mig för att kontakta personer som är berörda och söker upp dem...

Dett a medför att rycket om händelsen går. Det kommer personer och blommer .....

Våra nära och kära kommer till oss... det känns så skönt , vi bra är lagar lite mat och fika och är bara ... Min son klarar intre pressen så vi blir tvungna att söka läkare och det känns dramatiskt ...

Efter några dagar så börjar vi tänka lite och börjar fråga oss hur skall vi ordna begravingen ??? 

Den ena pusselbiten efter den andra föll på plats.

Vi tog bilen och åkte runt och till vänner och berättade och vi besökte platser som vi kunde ha minnesstunden.

Helt plötsligt var vi i gång och planerade hur vi ville ha det .

Sen sjönk vi ner i grubblerier och spekulationer vad var ded som hände, varför dog min fru..

Ja dagarna gick och vi bestämde att vi skulle gå till kyrkan på söndag.

Ja hur underligt det än låter så gick vi djupt ner för att andra stunden ta tag i en detalj. Min son och jag hade rätt olika uppfattning och olika detaljer men vi sa då vi sover på saken...

Hör och häpna dagenn efter så hade vi hittat en lösning. Alla detaljer komprimmissade vi inte utan vi blen ense... konstigt , men det kändes så skönt att kunna enas så bra.

Allt nog vi levde som i en bubbla... och helt plötsligt hade det gått 4 dagar och i morgon är det söndag.

Vi tog lite bilder

I dag är det sorgens dag , min fru och kära livskamrat dör helt oväntat.

Vi tar en sovmorgon och väntar att vår son skall komma och fika kl 10.

Har det mysigt och småpratar på morgonen innan vi sätter igång med att förbereda frukost och fika. Min hustru utrycker säkskilt hur bra hon känner sig och skall bara gå på WC innan det blir frukost.

Efter en kort stund hör jag mitt namn " ropas" svagt.

Min slutsats är att hon "låst sig inne på vårt utedass, har ett gamalt knepigt lås. Går ut för att hjälpa henne och då sitter hon på en trave och ber mig köra fram bilen för hon mår inte bra och vill åka till läkare. Att åka till läkare var inget som hon ville så jag förstod att det var något allvarligt och ringde 112 direkt.

Alla myndigheter ställde upp dom skickade omedelbart en ambulans, akutbil och en räddningsbil och 8 personer, vilka ankom 20 min efter samtalet.

En grannfru hörde att det stod illa till och kom till hjälp och i telefonen hade jag en sjuksyster som ställde en massa frågor och min fru svarade, men hon hade problem med andningen.

Grannen och jag med instruktion från systern jobbade på till proffesn kom.Dom hade allt som man kan tänka sig syrgas , sprutor och hjärt lungmaskin , samt 4 starka killar från räddningstjänst.

Min son kommer bara några minuter efter att jag ringt till 112 och han han se sin mamma kämpa men var tvungen  att gå och möta räddningsbilarna.

Efter ungefär en 20 minuters räddningsförsök beslöt chefen för räddningsteamet att fortsätta räddningsförsöket på väg in till lasarettet.

Jag och min son följde efter och fick sitta i ett vänt rum i flera timmar.

Jag insåg inte det fruktansvärda utan hade hopp genom att det tog tid var min hypotes att man rädda livet på min äskade... men efter några timmer kom en läkare med ett fruktansvärd besked. Livet gick inte att rädda.

Det blev svart...

Vi frågade vad det var för fel, men det skulle dröja innan vi skulle få besked. Läkaren berättade att det kommer en kurator och tar hand om oss.

Det är som ett svart hål men vi fick gå in i ett rum och där låg min fru som hon sov. Jag kände efter vid mun och näsa om jag kunde känna andning ,hon såg så levande ut.

Men hur mycket jag önskade så var det ingen hjälp , min älskade var död,

Efteråt så förstod vi att han var död redan innan hon åkte med ambulansen men det var inget som vi ville tro.

Från att vara fullt frisk var hon död efter en halvtimmes kamp... helt ofattbart..

Vad göra vi åkte till landet och bara satte oss... helt tomma... men hur skulle vi kunna berätta för barnbarnen och deras mamma och  nära och kära?

Jag och min som bestämnde att att åka till dom.... det var den mest hemska dag ,natt som vi upplevt. Det kom ju som en blixt från klar himmel.. ingen var förberedd.

 Vid tre tiden var vi tillbaka på landet och försökte komma till vila , men det var inte möjligt. Var det en ond dröm som vi upplevde... ingen kunde fatta.

V       

Ja festen blev lyckat , nu är det bara att plocka tillbaka allt så det blir som vanligt. Jobba lite på gäststugan och gå i skogen och kolla efter svamp. Min hustru har slut på medicinen och är tvungen att uppsöka läkare för att så receptet förnyat.Det blev ett läkarbeskök utöver det vanliga , denna läkare hade ideer som min hustru sökt få i många år. När vi gick därifrån så var hon lycklig som ett barn på julafton. Vi åkte och hämtade en tårta och besökte våra vänner som hade in dotter från USA hemma med ett bran. Det blev en trevlig stund. På tisdagen blev det svampskogen och på onsdag så skall sonen komma förbi på en snabbfika. Han skall till Nyköping och tänkte ta en snabbfika vid 10 tiden.

Av någon anledning så fotar jag solnedgången och kvällen över Danvik. har ingen annan förklaring än att ljuset från himeln var speciellt på tisdagskvällen.

Vi hade en trevlig kväll och kom i säng rätt skapligt.

Några bilder som ni kan kolla på om ni vill.

Håll tillgodo.

I dag den 21 juli är det sommarfest på landet för släkt och vänner. Tidigare hade vi varje är midsommarfest och vi var ett 20 tal släktingar. Många har dött och en del har blivit för gamla och de unga har inte tid så det glesnade ut med åren

Då bestämnde vi oss för att göra en sommar fest det har pågått några år och då har alla tid och vi samlas och äter och har trevligt.

I år hade vi tur med vädret vi satt ute och det var varmt och gott. Vi startade kl 13 och sista gästen gick vid 21 tiden , då har vi lyckats...

Ja det var trevligt och kul att få träffa alla släktingar och vänner.

Någrabilder från festen , var så goda.

Nu är det svensk sommar, vi förbereder festen som vi skall ha den 21 juli. Hela veckan går åt att planera och inköp- Det är kul att ordna , det kommer 20 personer.

Att under så fina förhållande med sol och värme att då planera en sommarfest är bara kul, men det är mycket att tänka på . Sen hoppas man på att kunna sitta ute men måste ha en bredskapsplan att kunna sitta inne.

Att som lunch äta jordgubbar det är Svensk sommar.

Kan var skönt att få lite sommarbilder i vintermörkret

Håll tillgodo

Här kommer det några bilder.

I dag är hemresa för våra Kroatiska vänner , dom tar tåget från Norrköping. Vi startar på morgonen åker på Bråvikens västra kust , vackert kustlandskap med sommarhus och premanenthus om växlande.

Vi tog färjan över bråviken och åker till slottet Maritzberg, ett gammalt slott som tillhört Bo Jonsson Grip , men i dag ägs det av en finsk dam.

Hon har verkligen lyckats förädla slottet. Det är en konferensanläggning så fint in rymt i slottet och runt slottet har man anlaggt en golfbana och det växer upp ett litet villa samhälle. I dag finns det omkring 30 hus och det byggs nya hela tiden. Slottet ligger vid havet och där finns en liten marina som beräknas växa till en stor marina. Ja platsen är värd ett besök. För dig som vill veta mer http://www.mauritzberg.se/hem.aspx.

Sen vidare till Söderköping en fin gamal stad som besöks av många turister , en atraktion är att Göta kanal går rätt igen staden . På sommaren så är det massor av fritidsbåtar som slussar i  kanalen sluss som finns i staden. Göta kanal är en stor turistatraktion i Sverige som man också kan befara med ångbåt. För dig som vill veta mer http://sv.wikipedia.org/wiki/G%C3%B6ta_kanal

Efter att vi nu har turistat så körde vi till Norrköping och där lämnade vi vårt Kroatiska vänner. Att skiljas är att dö lite grann.

Vi tog lite bilder