Måndag den 21 mars 2011

Fortfarande Bora men vi tycker att den lugnat sig något.

 Vi tar efter frukost med oss datorn in på fiket och går ut på Internet, problemet är att vi har lite pengar på internetkontot och man kan bara fylla på genom att betala till en återförsäljare och det finns inte här.

Vi går in och kollar vädret det ser rätt bra ut skall lugna ner sig för att på onsdag bli helt lugnt, Skönt. Vi tillbringar hela fm. på macken . Veronica kollar med personalen som tycker att vi kan åka efter lunch. Vinden har lugnat ner sig men det finns två långa sträckor och några korta, som är vindhål berättar de annars är det rätt lugnt.

Vi beslutar att åka, vinden är kraftig men bara vi kommit genom första tunneln lugnar det ner sig så att vi kan köra 60-80 km/ timmen Vi har nu 50 mil framför oss, resan går bra.

Vi passerar olika landskap, motorvägen går på en hög nivå och vi har ibland ett slättlandskap ibland ett alplandskap. Mestadels är det obebyggt efter motorvägen som började att byggas på 90 talet .

Man började från Rijeka och Zagreb mot Dubrovnik. Man släppte på bit efter bit för att nu har kommit nästan fram till Dubrovnik. En fantastisk fin tvåfilig väg. Värsta alplandskapet och blåsten får vi strax innan Zadar det var pirrigt. Det var här vi fick välja kustvägen när vi åkte hem för att det snöade och blåste.

Ok, vi kör mil efter mil och kommer så småningom fram  till avtagsvägen från motorvägen Split Makarska. Efter någon mil sluttande alpväg är vi nere på kustvägen. Nu känner vi igen oss , nu är det tre mil till campingen. Väl framme träffar vi värdparet som blir glada att återse oss.

Efter att vi ställt upp vagnen blir vi bjudna på kaffe. Värden berättar att han har haft en hjärtinfarkt och fått ställa om livet. Ingen rök, drink eller fet mat och så sju tabletter dagligen. Allt nog han var på gott mod. Efter en lång resa var det skönt att göra kväll , men Boran är kvar , nu blåser det måttligt 

Söndagen 20 mars 2011

Natten har varit tuff, Boran  har varit mycket besvärlig trots att vi ligger så att det skall läa, så blåser det hårt och i byarna tror man att vagnen skall välta, den guppar i ett. Det är påfrestande för man vet inte, ibland lugnar det ner sig och man tror att nu är det nog snart över så kommer det en jättekraftig vind och ruskar om vagnen. Ute går det inte att vara  måste man det är det svårt att gå mot vinden.

Allt nog vi äter frukost och sen går vi in på macken och försöker få ett tips om vi kan resa vidare.

Nej kustvägen är helt avstängd och motorvägen har man satt ner hastigheten och har man bil med husvagn så avråds man från att åka. Vi tar en cappuccino läser och kollar på folk.

Macken är jättestor det finns flera sådana efter vägen men de är inte många som stannar. Trafiken på motorvägen är i vanliga fall inte så stor. Det kostar att åka motorväg och de flesta tar de gamla vägarna som är gratis. Att åka från Rijeka till Markarska som vi skall göra kostar 350 kr.

Kostnaden för att komma dit vi nu är , är runt 500kr. Då måste man köpa vinjett i Österrike och Slovenien för 7,9 euro och 15 euro sen tillkommer avgift för tunnlarna på ett  par hundra.

 Vi äter och läser och väntar. Innan natten flyttar vi oss och försöker stå i lä av en mindre byggnad. Det visar sig inte vara bättre än där vi stod förut men vi står kvar. Dagen går och det blir kväll.

Natten lika som förra om något värre Bora.

Lördag den 19 mars 2011

Vi kommer iväg vid niotiden kör vidare , Veronica ställer in TOMTOM på Udine.´

Udine ligger i Italien. Vi kör Regensburg- Salzburg- Villach- Udine, vidare till Trieste- Rijeka.

Traditionsenligt måste vi ha en Wienerschnitzel, valet den här gången föll på byn Gmünd 15 km norr om Spinal som ligger 40 km norr om Villach. Vilken härlig by mitt i alperna med skidbackar och  vandringsleder här fick vi en underbar Wienerschnitzel gjord på kalv. Här handlar vi lite och tar en promenad i byn åker sen vidare..

Vi har nu åkt i alperna flera timmar och passerat Tauern- och Katschbergstunneln och en massa andra mindre tunnlar. Den längsta är 7 km och många fler är i 5-6 km klassen, mäktiga byggnadsverk och mäktiga vyer som man får uppleva mellan tunnlarna.

Vi hade bra väglag trots att det stundtals gick ner till -1 till-2 grader, men det mesta var det plus och torra vägbanor. Vi kör vidare mot Villach och in i Italien vidare till Udine här passerar vi ett 10 tal tunnlar mot Trieste in i Slovenien och vidare mot Rijeka.

Nu träffar vi på Boran,( den nordliga vinden)  högsta rekommenderade hastighet på motorvägen är 40 km/timmen. Husvagnen hänger med som en liten vante och om en knapp mil hittar vi en bensinmack som vi kör in på. Detta blir vårt hem i två dagar.

Först är det kallt och innan vi fått upp värmen i vagnen har det gått några timmar så efter lite mat är det dags för sömn. Men ack man blir sjösjuk, om vi skall gradera Boran så är det här den tuffaste vi varit med om, allt nog ett försök till sömn blev det.  

Fredag den 18 mars 2011

 Vi är framme i Sassnitz 02,30 på fredagsmorgon.

Vi kör vidare till Stralsund kör över den nybyggda bron, det är en bro som inte går av för hackor i klass med Ölandsbron.

Vidare mot Berlin förbi Berlin mot Leipzig mil efter mil och slipper undan kön på motorvägen till Berlin. Vi hör på radion när vi passerat Berlin att kön är mellan 5-15 km puh skönt att slippa köa.

Vi kör in i en by handlar, ärter frukost vid 10 tiden. Vi passar på att sova .

Kör vidare vid 15 tiden mot Leipzig,tar in på en camping och sover hela natten. Vi duschar och äter kvällsmat känns riktigt skönt efter en så pass lång resa inkl väntan vid färjelägret.

Torsdagen den 17 mars

Vi dricker fm. kaffe, sen åker vi mot Höör , där vi skall övernatta.

 Provianterar i Ljungby och köper take way mat kör sedan vidare. När vi kommer längre söderut kryper tempen ner till – 2 grader och radion varnar man för att det skall snöa över Skåne , det väntas 15 cm nysnö. Burr nu väntar trafikproblem och inte vill vi bli insnöade,(mer än vad vi redan är) sagt och gjort vi kör till Trelleborg och tar färjan som går 17,45.

Vi tankar fullt så vi slipper det bekymret när vi kommer till Tyskland, det är alltid skönt att kunna åka många mil utan att leta efter ett tankställe.

Vi kommer till färjelägret kl. 17,15 i god tid innan färjan skall gå, konstigt att det bara är tre i kön före, ah dom har redan släppt på, tänker vi. Går för att köpa biljett då står det att nästa färja går 22,30. Alf frågar om 17,45 färjan är fullbokad. Svaret blir nej den är inställd, nääää nu få vi vänta 5 timmar på nästa.

Det blir fort kallt i bilen och i husvagnen är det också kallt, det är nollgradigt ute. Rederiet har ingen väntsal vad göra? Alf går och charmar upp en flicka på det andra rederiet som bara kör lastbilar, dom har en typ väntsal som lastbilsförarna kommer in i när dom skall checka in sin last , som dom måste göra innan lastbilen får köra ombord.

Det blir vårat i 5 timmar , det är varmt och gott men en trist väntan. Om man skulle sitta och vänta så här ett helt liv skulle man få ett långt liv, men trist.

Tiden går trots allt  och vi kör på färjan letar på en vilstol. Kan vila och sova lite men det är en obekväm sovställning. Överfarten till Sassnitz tar 4 timmar

Onsdag den 16 mars

Vi startar vår resa till Kroatien

Åker först till Nyköping för att ordna med banken och adressändra bolaget/ måste ske på ett postkontor/ I Mariefred hänvisade men först till svensk adressändring och sade till mig att dom var helt säkra på att det var där man ändrade adress. Jag stod på mig att dom hade fel, till sist fick den man, som på ett arrogant sätt tillrättavisat mig kolla närmare   han fick krypa till korset, då visade det sig att sånt kunde man inte göra på postkontoret utan jag blev hänvisad till postens servicecenter i Strängnäs, dit är 2-3 mil, sådan är postens service på mindre orter. Bra va…!

Vi fortsätter sedan mot Linköping där vi skall besöka en släkting till Veronica, ringer henne , då visar det sig att hon sitter på bussen på väg mot Stockholm, vi möts på E vägen. Det var inte bestämt ngn dag så det får bli en annan gång.

 Pang , 1 mil innan Norrköping i Kolmårds backen får vi punka på husvagnen. Det högra däcket är bara trasor. Med full trafik och ibland med två lastbilar i bredd, husvagnen vajar som en båt i hög sjö. Jag byter däcket, dessutom är det kallt och blåsigt så det blir ett bra väderminne från Sverige. Efter en timme är vi på väg igen.

 Beslutar oss för att stanna i Mjölby och köpa ett nytt däck. På nervägen i nov 2010 köpte vi ett däck med fälg för 400kr nu fick vi betala 1100kr för ett däck, varför? Jo förra gången kunde vi köpa ett bättre begagnat, men det fanns inget sådant nu.

Med två nya däck på vagnen kör vi till en annan släkting som bor i SYA men dom var inte hemma. Ingen släktträff alltså.

Vi kör till Jönköping och övernattar där jämte ELMIA Björkhagens campingplats, som har öppet hela året. Det blir lunch/ middag på ett närbeläget korvstånd.

 Alf badar bastu träffar två gubbar varav den ene var den som han träffade förra gången vi var där. han hade blivit utslängd av frun och hennes dotter och svärson. Det hade inte ordnat sig ännu , hans saker var utslängda bakom huset och saken var nu en rättssak, trist men han var glad ändå.

 Den andre gubben berättade hela sin levnadshistoria för mig . Han var bondson som började köra buss och blev ägare till ett stort bussbolag och hade också ett möbelföretag. Den andre gubben hade fått hjärtinfarkt för ett och halvt år sedan varnade den andre gubben att han var tvungen att lugna ner sig.

Ja han sa att han tänkt på det och nu sov han 6-8 timmar per natt mot förut då han kunde sova ett par timmar per natt. Det hade gett honom en " gå i väggen sjuka" så han hade lugnat sig.

Han berättade också att hans dotters f.d man strulade med för mycket alkohol och han var ansvarslös mot f.d fru och barnen  / dom hade skilt sig/, Så han hade det tufft nu.

Bägge gubbarna var i 65 årsåldern. Ja sån får man veta när man bastar! Sen blev det kväller  vi skulle vara utvilade till nästa morgon.