10:e dagen   söndag den 26 oktober 2014     Vrsar

20 grader sol

Vi vaknar i strålande solsken och med en fin utsikt över havet. Fåglar som kvittrar och ett lugnt hav, massor av fina olivträd. Vi kan inte annat än gilla platsen! Vi ordnar lite runt vagnen, städar upp. Tar en promenad in till byn Vrsar, på en fin gångväg efter havet. Det är så vackert. Vi tar en cappucino på ett cafe vid hamnen och kikar på fiskarbåtar. Promenerar hem och njuter av tillvaron. På kvällen äter vi på en restaurang i  Vrsar (rest Trost). Grillad bläckfisk och mangoldröra. Bettan dricker inhemskt vin till och Affe mousserande vatten. Notan gick på ca 180 Sek! Och dä är visst denna restaurang den mest exklusiva i byn! Vi är mer än nöjda!   Med ficklampor letar vi oss hemåt igen i mörker!  Spännande. Ser lite på TV, får bara in italienska skräpprogram och ett tennisprogram! Sover sedan gott!

Några bilder från dagen

10:e dagen   söndag den 26 oktober 2014     Vrsar

20 grader sol

Vi vaknar i strålande solsken och med en fin utsikt över havet. Fåglar som kvittrar och ett lugnt hav, massor av fina olivträd. Vi kan inte annat än gilla platsen! Vi ordnar lite runt vagnen, städar upp. Tar en promenad in till byn Vrsar, på en fin gångväg efter havet. Det är så vackert. Vi tar en cappucino på ett cafe vid hamnen och kikar på fiskarbåtar. Promenerar hem och njuter av tillvaron. På kvällen äter vi på en restaurang i  Vrsar (rest Trost). Grillad bläckfisk och mangoldröra. Bettan dricker inhemskt vin till och Affe mousserande vatten. Notan gick på ca 180 Sek! Och dä är visst denna restaurang den mest exklusiva i byn! Vi är mer än nöjda!   Med ficklampor letar vi oss hemåt igen i mörker!  Spännande. Ser lite på TV, får bara in italienska skräpprogram och ett tennisprogram! Sover sedan gott!

Några bilder från dagen

9:e dagen lördag 25  okt 2014 Inzell Österrike.

Sol +10 grader

Vi har inte ställt klockan, Bettan brukar alltid vakna vid 6-7 tiden, i dag blir det ofrivillig sovmorgon. Inte bra men vi får gilla läget. Kommer iväg strax efter 9 tiden , kör i riktning mot Salzburg. Vi tar sikte på Trieste och kör E55.

Stannar och köper en vinjett, vilket man måste ha för att få köra på motorväg i Österrike . Kostar 9 euro. Vi är i alplandskap, det är mycket snö på topparna men vägbanan är torr och fin. Vi kör mil efter mil kommer högre och högre  upp som mest är vi på 1500meter över havet.

Vädret är utmärkt inte en tendens till snö eller halka. Nu börjar det komma tunnlar, vi kör genom Tauertunnlarna och innan vi kommit till Trieste har vi kört omkring 2,5 mil i tunnlar varav den längsta är runt en mil och sedan många kortare tunnlar. Det kostar 11 Euro att köra i tunnlarna.

Efter ett bedårande landskap, ett  motorvägskör i par raster och motorvägskörning i Italien  (kostar 15 euro), kommer vi fram till staden Trieste. Den staden ligger högt över havet och är en hamnstad med stora höjdskillnader.

Här gör Alf sitt andra misstag, trots att han varit i staden många gånger lyckas vi köra av för tidigt ,vilket innebär att vi kommer in på en serpentinväg mitt i staden. Vägen stupar rätt ner och är smal och som det bör massor med parkerade personbilar. Det är trångt så det heter duga, men med millimeter precision kommer vi ner till hamnen. Där tankar vi och pustar ut.

Nu kan färden fortsatt till Porec i Kroatien vilket är vårt mål för dagen. Vi kör först igenom Slovenien. Sedan följer vi kusten på små smala och krokiga men asfalterade vägar. Vi kör genom ett vackert landskap och platserna Izola , Umag , Novigrad till Porec.

Här börjar vi leta efter campingplatsen Porto Solo. VI frågar flera men ingen känner till platsen. Till slut får vi tag på en kille på en mack. Nej säger han den ligger i Vrsar. Vi kör en mil ungefär efter att vi ger upp åker tillbaka till Porec.  Vi tror att campingen ligger i Porec  då våra tyska vänner har skrivit det till oss.

Nu har vi tur och hittar en turistinformation som är öppen. Här får vi svar genom att söka på internet. Vi skall åka till Vrsar , där ligger den.

Äntligen!!!Vi hittar campingen  och en trevlig man i vakten vet också var våra tyska vänner har sin plats.

Det bestäms att vi skall ha platsen bredvid dem.

Det är mörkt ute och när vi till sist hittar vännerna blir det ett kärt återseende. Dom är vänliga och tipsar på en bättre plats ett stycke bort , men det är trångt   och kolsvart så det är inte lätt. Men med hjälp av fler hjälpsamma grannar kommer vagnen på plats. Nu känns det som att vi kan göra kväll och pusta ut efter en lång dag!  God natt!

en bild från resan genom alperna