Måndag 2 maj

Fint väder, om man får klaga, lite, lite för varmt

 Alf håller på med administration för bolagen och förbereder remissvar. Man gör ny detaljplan på vårt område där vi har sommarhuset och sen håller man på med detaljplan där Alf har sitt föräldrahem. Det är tjocka luntor som skall läsas och sen utforma någon form av svar.

Vi bestämmer oss för att åka till Pula och utforska omgivningarna. Först åker vi rakt genom stan´, i genom ett varvsområde och senare ett bostadsområde, efter det kommer vi fram till en stor marina och ett område med flera stora hotell. För att komma in i området med bil måste man passera en bom och en vakt. Vi vänder.

 Kör sen´ vidare till en stor  Camping, vi har varit här förut och kollat, nej inte i vår smak. Dessutom finns inget att se på promenadavstånd.

Vi kör vidare efter en bil som kör in på en mindre smygväg. Kommer till ett gammalt område med gamla sunkiga campingstugor i betong, ett område från förr som inte underhållits, trots det finns det folk i en del stugor.

 Området ligger vi vattnet, vi ser en stor villa som håller på att byggas på en jättetomt. Tomten är omgiven av en mur och med staket , urtjusigt och pampigt. Runt om slummiga hus. Vi tänker att om några år ar detta en gräddhylla med havet som närmaste granne och med en fin sandstrand.

 Vi kör vidare genom en slyig skog och kommer så småningom fram till ett militärområde som ligger längs havet, troligen en militärbas för flottan. Nåväl vi kör vidare och kommer tillbaka till varvsområdet och så kör vi upp i stan´ och kollar lite innan vi kör hem.

Alf vinner och nu leder Veronica med 41-39, ja nu har Alf tätkänning.

Söndag den 1 maj 2011Fint väder vi solar och har det bra. Promenerar till Fazana och på em. åker vi in till Pula, vi måste äta en sandwich på ett ställe för att liva upp ett gammalt minne. När vi kommer fram finns inte stället kvar, vi går längre upp på gatan för att se om dom flyttat. Veronica är 100% säker att vi är på rätt gata, Alf tvekar, hon upprepar sin säkerhet och frågar, varför tvivlar du. Jag kommer inte ihåg att man såg parken jag tror att det är nästa gata säger jag.Som tur är får jag henne att titta efter och glädjen blev dubbel för Alf. Stället låg kvar och att få rätt mot en tvärsäker fru det känns bra Normalt är det jag som är tvärsäker och får ge mig. Vi köper varsin Sandwich och en halvliter Coca Cola. Tjugofem kona fattigare,( ungefär 28kr) hur billigt som helst, sandwichen är 25 cm lång och 10 cm bred. Vi går till parken och avnjuter vår nostalgimåltid. Där träffar vi en dam, som vi tror skall tigga men hon var pratsugen, och berättade om sig och hennes bröder. Historien var säkert anpassad, för den ena brodern bodde i Sverige men hon viste inte var. Vi strövar vidare mot nya stan´, Men tråkigt, nästan allt är stängt visserligen är det molnigt men uteställena är nästan tomma. Vi kan inte komma på någon annan förklaring än att det är FÖRSTA MAJ. Lite besvikna åker vi hem, men en fika var ett måste innan vi åkte hem.Det blir längre samtal med Tyskarna och vi blir bjudna på kaffeI dag vinner Alf, bra va´, Veronica leder turneringen fortfarande med 41 -38 .

Lördag den 30 april

Kungen och min bror fyller år, efter frukost blir det lite Tyskövning, våra grannar är tyskar och vi har pratat med dem några gånger. Nu är vi bekanta och vi pratar och utbyter erfarenheter

 På em. åker vi till Pula, det blir ett kärt återseende. Vi parkerar som vanligt vid Amfi teatern  sen går vi genom gamla stan till nya stan. Det mesta är sig likt och turisterna och bussarna börjar att bli fler. Vi stannar och fikar på ett gammalt stamställe.

 Sen´ strövar vi omkring ett par timmar, helt underbar stad att bara vara i. vid åttatiden  börjar det så smått att skymma och bli mörkt som i en kolsäck.

 Vi kör till ett varuhus som har öppet till nio där storhandlar vi. Sedan hem,  på campingen är det kolsvart, det finns ingen belysning, det tycker vi är konstigt på en annars toppen plats men det har säkert sin förklaring.

 Tyskarna sitter ute och det blir lite kaffe och en pratstund tillsammans

Inte bra, Veronica vinner kortspelet nu står det 41 -37 till henne.

Sen´ blev det natt.

Fredag 29 april 2011Bra väder , vi kan inte bärga oss, vi tar en promenad till Fazana som är närmaste by. Härifrån går det färja till Brioni, den ö som TITO, Jugoslaviens President hade som sommarhem. Vi har varit där tidigare är väl värt ett besök. Vi fikar på ett ställe som innehavaren av Pizzeria Fazana i Nyköping hade tänkt köpa innan dom for till Sverige. Här är det mesta sig likt från tidigare, med undantag att man förbättrar och snyggar upp. Det byggs till fler Apartment och näringsställen. För övrigt är vi rätt trötta efter gårdagens resa. Det blir slappt på em. Veronica vann kortspelet och leder nu med 40-37.

Torsdag den 28 april

I dag är det flyttardag, vi går upp kl. 06.00 och börjar med att packa. Ja det är en hel del saker som måste packas in i skåp , TV och video med alla sladdar.

Allt nog när det är kart så äter vi frukost, sen´ är det utomhus som gäller, ta bort el sladden och veva upp stödbenen. Ja just, vi får inte glömma att ta ner Tv antennen annars kan den ta i och vi blir av med den. 08,30 är vi utcheckade och klara.

Vi kör kustvägen  mot Rijeka det är 22 mil. Först in till Zadar det är drygt 2 mil sen in en bit på motorvägen, finns inget annat alternativ,  vid Posedalje lämnar vi motorvägen och kör in på kustvägen, då är det 19 mil kvar. Kustvägen är bedårande vacker, kurvig och farlig, ja som den bästa komplimang en kvinna kan få, så vacker är den. Vi passerar Starigrad, Sibulinja, Baric Draga, här stannar vi och fikar, sen vidare via Lukovo, Suparje, Mazunani alla är småställen men som vanligt finns ett kaffeställe och många gånger en campingplats.

Nu kommer vi till den första stora platsen Karobag, härifrån kan man om man vill köra upp på motorvägen, det är nästan 5 mil dit. Vi vill stanna men alla parkeringar är fulla med husbilar, husvagnar, bussar och p- bilar. Säsongen har så smått börjat. Hela tiden har vi haft turistön Pag på våran vänstra sida och det kommer vi att ha ett bra stycke till. Vi kör vidare passerar sen åtta småbyar innan vi kommer till Senj, nästa större plats, som också har förbindelse med motorvägen här är det också fullt. Ja med p- bil hade det inte varit några problem men med husvagn.

Lite besvikna kör vi vidare och kommer efter någon km till ett underbart ställe. Det är en restaurang som ligger vid havet och gott om p platser. Dom har satsat på husvagnar, bussar och L- bilar. Vi stannar och äter gott, men så blev det också vår dyraste måltid. Det kostar att stanna med husvagn.

Ja vi kör vidare har nu lämnat Pag på vår vänstra sida och hade vid restaurangen ännu en turistö utanför som heter Rab. Så fort vi lämnat Senj kommer vi att få en ännu mer känd turistö utanför oss, som dessutom har egen flygplats och broförbindelse, ön Krk.

Vi börjar att nalkas Rijeka som Veronica läst om har en underbar affärsgata som vi ämnar att besöka senare.

 Vi kör igenom stan ett mästerstycke,t här har vi kört vilse förr men den här gången gick det bättre. Att man kör vilse beror på att man tvivlar, skall vi verkligen köra på denna lilla gata, men trafiken går rätt igenom stan som dessutom ligger på alpkanten , det gör att man får åka serpentinvägar inne i stan. Vi kommer ut på andra sidan lyckligt och väl ställer vi  nu kosan mot Opatija, här skall vi campa.

 Nu kommer vi in på en smal väg och ett turistgetto. På denna väg skall vi köra ungefär 2 mil. Vägen är kantad av ömsom campingplatser ,hotell och hus på "gräddhyllan" vägen är smal och kurvig och sen står det bilar parkerade här och där. Hur man parkerar i Kroatien är värd en egen mässa, men man kan lugnt säga att en svensk lapplisa skulle få dubbel hjärtinfarkt.

Nu lyckas vi med konststycket att kör förbi våran camping , vilket fick till följd att vi fick åka över en mil innan vi kunde vända. Vi vänder och kör tillbaka och in på campingen. Ja det är bara att se efter en plats att stå på först och den hittade vi snabbt. Vi blev besvikna på Campingen den var inte så fin som den framstod i campingkatalogen men vi kan ju stanna några nätter.

Vi går för att checka in får vi veta att vårt guldkort inte gäller, då dom saknar den rätta maskinen för att läsa det, men campingcheckar gäller. Det var ju därför vi satsade på kortet för att slippa checkar. Nu blir vi erbjudna gängse taxa som är betydligt högre. Med ett högre pris och en ofräsch campingplats beslöt vi att åka vidare.

När vi kommer ut från campingplatsen åker vi mot Rijeka och behöver ännu en gång vända. Vi kör in på en liten väg allt gick fint, men när vi skall köra ut från vägen har en bil parkerat mitt på vägen, här blev det stopp. Vi träffar en man som,  inte vet, men tror att det är en man på bygget intill. Han ropar ditåt och efter 5 minuter kommer det en yngre herre i maklig takt och går in i bilen, ingen ögonkontakt,  utan vad är ni för ena som vill köra på vägen, den känslan fick vi.

 Nu är vi på väg, vi har bestämt att åka till Pula om vi inte hittar en bra plats under vägen. Till Pula är det ungefär 6 mil från Opatija. Vi kör på ännu en vacker kustväg men efter 2 mil är det stopp om man skall till Pula. Man har omdirigerat  vägen, vi följer skyltningen och vägarna blir mindre och mindre.

Omledningen var nu inte skyltad längre utan Veronica fick vid varje vägskäl kolla vart vägarna gick, problemet var att vi inte visste var vi var.

 Efter tredje korsningen stod Veronica med kartan i handen, då stannar en lastbil och föraren kommer ut. Jo vi är på rätt väg han är förbannad på vägbyggarna då han tvingas åka denna omväg varje dag.

 Vi kör vidare nu kommer det byvägar och grusvägar vägen blir smalare efter varje by. Veronica börjar tvivla, men då får vi se en bil som kör ut  från en by han måste ju någonstans. I en del byar svängde vägen mellan husen och det var trångt så vi kom fram med nöd och näppe.

 Nu började vi få lite panik, vi viste inte var vi var och hade bara diesel till 6 mils körning. Efter en halvmil kom vi in på en asfalterad väg och efter några km kom vi till en by. Här måste det finnas att tanka, nej vi kör förbi och kommer efter någon km till en större väg med en mack. Nu blev vi nästan religiösa.

Vägen leder till Pula men går inuti landet. Vi tankar och kör vidare, där det är kända trakter. Vid 19- tiden var vi på campingen , vilket äventyr.  

Onsdag den 27 aprilI dag börjar vi så smått att förbereda avresan till Opatija strax s utanför Rijeka. Tyvärr så har Veronica känning av sitt ryggont och de senaste 14 dagarna har hon haft mycket ont i sin högra axel och det onda strålar ner mot ryggen. Hon skall vara försiktig men kan inte helt avhålla sig. Då blir värken ännu värre. Men hon är glad för det, men det skall sägas att hon har haft besvärliga nätter de senaste veckorna. Hon oroar sig för morgondagens långa bilresa då det alltid frestar ryggen. Men med lite kuddar så brukar det reda sig rätt bra. Nog med gnäll, i övrigt är vi friska och mår prima och så har det bättre vädret så smått börjat återvända . Vi går in till Biograd förs,t till vårt "fikastamställe", trots att det finns ett 20 tal fik att välja på så har vi alltid samma. När vi går berättar vi att vi är på väg hem till Sverige och kommer förhoppningsvis tillbaka i oktober. Hon får en rejäl peng till dricks, dagen till ära.Vi går också till bageriet och köper varsin pizzabit och sitter i parken och mumsar.Sen är det dags att ta farväl av Biograd för den här gången, känns vemodigt men samtidigt ska det bli kul att upptäcka Opatija.Dagen till ära blev det två kortspel, Alf vann bägge, så nu har Veronicas ledning krympt till 38-37.

Tisdag den 26 aprilI dag också dåligt väder men inget regn, det regnade i natt.På em. uppehåll och vi passar på att hänga våra två stora utemattor på tork. Gör inget särskilt , på kvällen åker vi till Plodine, det är stor affär, handlar och sitter ute och fikar och kollar på folk.Kvällen är ljum och flera har valt att sitta och fika. Vi ser på folk och kommersen. Det är många Slovener som handlar ja mat förstås , men också hinkar, borstar o.dyl ja en t.o.m handlade ett stort kylskåp. Han hade en rätt liten kombibil, jo då han fixade att få in kylskåpet och stänga luckan. Sen blev det fika för dom också. Alf hade kolla på alla friska som parkerar på handikapp platserna. Först raden framför affären är sådana ungefär 10 st. Jo då ingen handikappade kom att använda dem för d var upptagna hela tiden av främst unga friska män men även äldre par som var lika pigga i benen som vi. Jag tycker det är lågt , lägre än Gloganet. Men man tjänade ju 4-5 meter på att parkera där så är vardagen för unga jäktade människor att man vinner ju alltid några sekunder.Allt nog vi åker hem för att ta tag i det viktigaste, kortturneringen. Veronica vann igen så nu leder hon med 38-35.