Måndag den 21 mars 2011

Fortfarande Bora men vi tycker att den lugnat sig något.

 Vi tar efter frukost med oss datorn in på fiket och går ut på Internet, problemet är att vi har lite pengar på internetkontot och man kan bara fylla på genom att betala till en återförsäljare och det finns inte här.

Vi går in och kollar vädret det ser rätt bra ut skall lugna ner sig för att på onsdag bli helt lugnt, Skönt. Vi tillbringar hela fm. på macken . Veronica kollar med personalen som tycker att vi kan åka efter lunch. Vinden har lugnat ner sig men det finns två långa sträckor och några korta, som är vindhål berättar de annars är det rätt lugnt.

Vi beslutar att åka, vinden är kraftig men bara vi kommit genom första tunneln lugnar det ner sig så att vi kan köra 60-80 km/ timmen Vi har nu 50 mil framför oss, resan går bra.

Vi passerar olika landskap, motorvägen går på en hög nivå och vi har ibland ett slättlandskap ibland ett alplandskap. Mestadels är det obebyggt efter motorvägen som började att byggas på 90 talet .

Man började från Rijeka och Zagreb mot Dubrovnik. Man släppte på bit efter bit för att nu har kommit nästan fram till Dubrovnik. En fantastisk fin tvåfilig väg. Värsta alplandskapet och blåsten får vi strax innan Zadar det var pirrigt. Det var här vi fick välja kustvägen när vi åkte hem för att det snöade och blåste.

Ok, vi kör mil efter mil och kommer så småningom fram  till avtagsvägen från motorvägen Split Makarska. Efter någon mil sluttande alpväg är vi nere på kustvägen. Nu känner vi igen oss , nu är det tre mil till campingen. Väl framme träffar vi värdparet som blir glada att återse oss.

Efter att vi ställt upp vagnen blir vi bjudna på kaffe. Värden berättar att han har haft en hjärtinfarkt och fått ställa om livet. Ingen rök, drink eller fet mat och så sju tabletter dagligen. Allt nog han var på gott mod. Efter en lång resa var det skönt att göra kväll , men Boran är kvar , nu blåser det måttligt 

Söndagen 20 mars 2011

Natten har varit tuff, Boran  har varit mycket besvärlig trots att vi ligger så att det skall läa, så blåser det hårt och i byarna tror man att vagnen skall välta, den guppar i ett. Det är påfrestande för man vet inte, ibland lugnar det ner sig och man tror att nu är det nog snart över så kommer det en jättekraftig vind och ruskar om vagnen. Ute går det inte att vara  måste man det är det svårt att gå mot vinden.

Allt nog vi äter frukost och sen går vi in på macken och försöker få ett tips om vi kan resa vidare.

Nej kustvägen är helt avstängd och motorvägen har man satt ner hastigheten och har man bil med husvagn så avråds man från att åka. Vi tar en cappuccino läser och kollar på folk.

Macken är jättestor det finns flera sådana efter vägen men de är inte många som stannar. Trafiken på motorvägen är i vanliga fall inte så stor. Det kostar att åka motorväg och de flesta tar de gamla vägarna som är gratis. Att åka från Rijeka till Markarska som vi skall göra kostar 350 kr.

Kostnaden för att komma dit vi nu är , är runt 500kr. Då måste man köpa vinjett i Österrike och Slovenien för 7,9 euro och 15 euro sen tillkommer avgift för tunnlarna på ett  par hundra.

 Vi äter och läser och väntar. Innan natten flyttar vi oss och försöker stå i lä av en mindre byggnad. Det visar sig inte vara bättre än där vi stod förut men vi står kvar. Dagen går och det blir kväll.

Natten lika som förra om något värre Bora.